Europeiska kommissionen tar fram nya riktlinjer för ICT-sektorn

I februari 2012 meddelade Europeiska kommissionen att riktlinjer skulle utvecklas för  företag inom bl.a. informations-och kommunikationsteknik (ICT) samt olje-och gassektorn.

Tillsammans står dessa sektorer inför en rad viktiga utmaningar när det gäller mänskliga rättigheter. Europeiska kommissionen menar att de kan dra nytta av detaljerad vägledning, med fokus på företags ansvar och respekten av de mänskliga rättigheterna. Riktlinjerna som tas fram ska också fungera som vägledning för företag från andra sektorer med liknande utmaningar när det gäller mänskliga rättigheter. Företagen kan sedan utifrån dessa riktlinjer, utveckla sina egna policys och tillvägagångssätt när det gäller mänskliga rättigheter.

Här om dagen intervjuades jag av Institute For Human Rights & Business (IHRB), som av Europeiska kommissionen fått i uppdrag att ta fram ovanstående riktlinjer. Intervjun var en av många, med intressenter runt hela världen, som arbetar med mänskliga rättigheter, bl.a. just inom ICT-sektorn. Det var efter min medverkan i Uppdrag Gransknings dokumentär "De svarta lådorna", som IHRB hörde av sig. Dokumentären väckte en rejäl internationell debatt, om hur telekomoperatörer arbetar i diktaturregimer och konsekvenserna av deras närvaro. Dokumentären går fortfarande att se, med engelsk textning: http://www.svt.se/ug/video-the-black-boxes-3.

Det är med stor glädje som jag ser hur Europeiska kommissionen engagerar sig i frågan. Vad som också är minst lika glädjande är att dokumentären De svarta lådorna och den efterföljande debatten har fått den svenska telekom-giganten TeliaSonera att gå från ord till handling när det gäller arbetet med och respekten av de mänskliga rättigheterna. Frågan jag ställer mig, är om de verkligen kommer att sätta ned foten, i exempelvis Belarus. Kommer de ha mod nog att säga nej till "de svarta lådorna" - som ger säkerhetstjänsten KGB möjligheten att dygnet runt, få ut all information, alla samtal och sms från kunderna, i realtid, utan någon som helst utredning eller juridisk process?

Vad jag bl.a. argumenterade för när jag intervjuades av IHRB för framtagandet av Europeiska kommissionens riktlinjer, var att det även krävs tydliga, internationella lagar och konventioner inom området, inte bara riktlinjer. Riktlinjer har alltid funnits, men hittills har ju t.ex. telekom-giganter som TeliaSonera valt att prioritera "lokala lagar" i de diktaturstater där de har sin verksamhet. Riktlinjer är trots allt enbart riktlinjer. I en perfekt värld hade man trott att dessa bolag skulle följa dessa riktlinjer och faktiskt prioritera kundernas liv och säkerhet, framför "business as usual". Ett sådant respektingivande tillvägagångssätt borde ju i sin tur leda till fler kunder och fler nöjda kunder. Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Telekom-giganter samarbetar säkerhetstjänster i diktaturer i förtryck av oliktänkande, allt för att få driva sin verksamhet i länderna. Lokala lagar, som tagits fram av diktatorer, i länder där konstitutionen inte ens följs av regimen, prioriteras framför internationella FN-riktlinjer och konventioner. Mänskliga rättigheter "är politikers ansvar", brukar det låta.

Men nu rör det på sig. Telekom-giganterna har satt sig ned vid runda bordet för att föra samtal. Europeiska kommissionen/IHRB har varit i kontakt även med TeliaSonera. Svenska regeringen och EU har sina ögon på dem. Något måste göras för att vinna tillbaka omvärldens och kundernas förtroende. TeliaSoneras initiativ till samtal med bl.a. andra internationella operatörer och en "nystart" vad gäller arbetet med mänskliga rättigheter är en bra början. Det gäller bara att det nu följs upp och att ord blir till handling.