Arbetet som civil utredare
Jag har nu arbetat som civil utredare inom Polismyndigheten sedan sommaren 2017 och jag ångrar inte för en sekund att jag valde just detta yrke efter att jag tagit min juristexamen. Det jag arbetar med är alltså brottsutredning. Kan för tillfället inte se något mer givande arbete, då jag dagligen får vara del i att påverka både vårt samhälle i stort och de människor jag möter. Min grundinställning är att alla ska bli bemötta på rätt sätt och med respekt. På så vis är min förhoppning att vi också når större framgång med brottspreventiva samtal. Kanske finns det trots allt någon som går därifrån och kan känna ett pånyttfött förtroende för myndigheten, vare sig det är en målsägande (brottsoffer) eller misstänkt, vilket i sin tur kan leda till att fler känner att det faktiskt är värt att anmäla brott, vara delaktiga i utredningen och att fler gärningsmän är beredda att söka hjälp för att ta sig ur en skadlig livsstil, istället för att fortsätta på fel bana.
Så, vad gör egentligen en civil utredare? Tänkte att det var dags att skriva ett blogginlägg om detta, då jag ofta märker av att det finns en kunskapslucka kring just vår profession och att många inte känner till att man inte behöver vara polis för att utreda brott. Brottsutredare, vare sig man är civil utredare eller polis i grunden, utreder brott under den så kallade förundersökningen (i samarbete med förundersökningsledaren som ger direktiv och ser till att brottet utreds på bästa möjliga sätt). Förundersökningen ska sedan ligga till grund för ett eventuellt åtal. Vi utreder förstås vem/vilka som kan misstänkas för brottet, var, när och hur brottet skett och om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal. I vårt arbete ingår det bland annat att hålla förhör och även på andra vis samla in den information som behövs för att kunna nå i mål med utredningen. Nej, inget är som på CSI; allt tar exempelvis betydligt mycket längre tid i verkligheten, men jag skulle vilja påstå att det många gånger ändå är minst lika intressant som på CSI.
Efter 2,5 år som utredare av framför allt barn- och ungdomsbrott har det blivit dags för nya utmaningar. Inom kort påbörjar jag min anställning på Barnahus och kommer alltså att utreda grova brott mot barn. Jag har haft siktet inställt på Barnahus länge och är oerhört glad över att få bli en del av denna verksamhet. Är fullt inställd på att det kommer bli mentalt tufft i perioder, men kan samtidigt inte se något mer givande eller viktigt arbete; att få hjälpa särskilt utsatta brottsoffer, lagföra gärningsmännen och vara med och bryta det mönster av våld som allt för ofta överförs i generationer. På Barnahus får barnen träffa både polisanställda, åklagare, läkare/sjuksköterska, BUP och Socialtjänst. Alla är samlade under ett och samma tak, för att på bästa sätt kunna ta hand om barnen som far illa och minska traumat som det annars hade inneburit att behöva skickas mellan olika myndigheter. Man arbetar dagligen med samverkan och barnförhören hålls på plats, i särskilda videoförhörsrum. Allt för barnets bästa. Det känns extra spännande att gå in i denna roll och verksamhet just när Polismyndigheten storsatsar på brott i nära relation och särskilt utsatta brottsoffer, samt då Barnkonventionen nyligen inkorporerats i svensk lag (som jurist blir det särskilt intressant att se hur Barnkonventionen påverkar vårt arbete och hur det kommer att fungera i praktiken).
Är du intresserad av att veta mer om arbetet som civil utredare kan jag rekommendera dig att se nästa avsnitt av Brottsjournalen i TV4/Cmore, alltså den 3/3 kl. 21, där bl.a. jag och andra från Polismyndigheten intervjuas om detta.